Getfoder – en undersökning

IMG_0274[1]
Många människor har en felaktig föreställning om vad ett bra getfoder är – de tror att getter kan överleva på plåtburkar. En populär föreställning är att getter klarar sig alltid! Och visst kan getter vara  nyfikna på vad en plåtburk kan användas till, men de väljer alltid den bästa maten som finns tillgänglig för dem på det stället de är tvungna att vistas. De  går oftast på de växter som växer i buskhöjd, det vi anser vara ogräs och sly; i själva verket en mycket näringsrik föda för getter. De föredrar dem när de är frodiga och unga. Om du odlar upp en del av dina marker med varierande träd, buskar och örter så kan du föda dina djur under större delen av året utan att behöva köpa foder. Men under vintern kommer du med största sannolikhet att behöva komplettera med ett gott och närande kvalitetsfoder.

Getter är inte nötboskap eller får! Även om de inre organen i en get, mage och matsmältningssystemen, är i stort sett identiska på alla nu levande getter, har ändå miljön påverkat getens utveckling under de tusentals år den har funnits, på så sätt att geten har utvecklat en förmåga att överleva i såväl varma och torra miljöer som i kalla och blöta förhållanden (jo, geten söker skydd mot väta – men lever i dessa klimatzoner ändå). Detta betyder att getter är väldigt bra på att bryta ner mycket fibröst växtmaterial i våmmen och den bär inte runt på sin överskottsenergi i form av fettdepoter på ryggen.  GetterIMG_8081 deponera främst fettet internt runt de inre organen och speciellt i ett fettlager runt buken. Vad som kan orsaka problem för getter är när vi börjar ge dem allt för lättsmält och energirik föda, då detta snabbt blir till en sur gröt som getens matsmältning inte klara av. Detta resultera ofta i diarrér, sur mage, Pulpy kidney disease och ganska ofta döden. Så den främsta utmaning för en getuppfödare är att ha en förståelse för hur getmagarna är uppbyggd och samordna den kunskapen med tillgången på födoämnen för getter.